2007-05-03

En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen

En utvärdering av kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen

Konjunkturinstitutet har analyserat hur klimatinvesteringsprogrammen (Klimp), som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, har fördelats. Analysen visar att åtminstone 39 procent av bidragen, motsvarande 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt, vilket skulle kunna ha minskat utsläppen av växthusgaser med ytterligare 73 000 ton.

I analysen framgår också att Klimp:s många underordnade mål, höga administrationskostnader, problem med dubbelstyrning samt sneda incitamentsstruktur utgör ytterligare skäl till att ifrågasätta om styrmedlet även fortsättningsvis ska vara en del av Sveriges klimatpolitiska strategi.

Riksdagen har vid tre beslutsomgångar under perioden 2003 till 2006 fördelat 1,1 miljarder kronor till Klimp som kommer att minska koldioxidutsläppen med 552 000 ton årligen. Nya fördelningsbeslut kommer att fattas i maj 2007. Att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är en angelägen fråga och man kan tycka att alla initiativ till att minska utsläppen borde uppmuntras. Men eftersom samhället har begränsade resurser måste man göra en prioritering över vilka åtgärder som ska genomföras. Är åtgärderna inte kostnadseffektiva kan en större utsläppsminskning åstadkommas till samma kostnad med något annat styrmedel.

Konjunkturinstitutets analys visar att Klimp-bidragen endast har fördelats effektivt till tre av elva åtgärdsgrupper: "Energi industri", "Energi produktion" och "Vägtransporter". Dessa grupper står tillsammans för 69 procent av utsläppsminskningarna och 61 procent av bidragen i Klimp, och ger störst koldioxid-minskning för pengarna. Det betyder att 39 procent av bidragen, eller 432 miljoner kronor, skulle kunna ha fördelats mer kostnadseffektivt och därigenom uppnått större utsläppsminskningar. Hade man till exempel satsat endast på de tre grupper där utsläppsminskningarna var effektiva, hade utsläppen kunnat minska med ytterligare cirka 73 000 ton.

Klimp har ytterligare ett antal brister som gör att regeringen bör ifrågasätta om satsningen ska fortsätta. Några exempel:

  • Klimps många underordnade mål, i form av begränsad energianvändning, teknikutveckling och andra miljömål gör det svårt att fördela bidragen kostnadseffektivt. I dag baseras bedömningen av ansökningarna enbart på i vilken utsträckning bidragen minskar koldioxidutsläppen och ingen hänsyn tas till de underordnade målen. För att öka förutsättningarna för att uppnå en kostnadseffektiv fördelning av bidragen måste antingen de underordnade målen tas bort eller så måste man försöka ta hänsyn till Klimps alla mål i bidragsbesluten.
  • Den omfattande ansökningsprocessen leder till höga administrationskostnader, motsvarande drygt 128 miljoner kronor eller 11 procent av de totala bidragen. Ansökningsprocessen kan även göra det svårt för små kommuner att söka bidrag. Möjligheterna att effektivisera ansökningsförfarandet och minska administrationskostnaderna är begränsade.
  • Eftersom Klimp är ett sektorsövergripande styrmedel är det svårt att undvika dubbelstyrning, d v s att projekt som omfattas av något annat styrmedel också erhåller Klimp-bidrag. Vi finner flera exempel där en verksamhet som omfattas av handeln med utsläppsrätter också fått Klimp-bidrag för utbyggnad av fjärrvärme och för att etablera närvärmenät.
  • Eftersom bidrag beviljas utifrån ansökningar där de sökande uppskattar koldioxidutsläppen finns det en risk att bidragstagaren överdriver projektets miljöeffekter, framställer bidraget som nödvändigt och överdriver projektets livslängd.

Konjunkturinstitutet har analyserat kostnadseffektiviteten i klimatinvesteringsprogrammen på uppdrag av Naturvårdsverket. Kostnadseffektivitet innebär att en viss minskning av utsläppen åstadkoms till så låg kostnad som möjligt för samhället. Analysen baserar sig på ett registerutdrag från Naturvårdsverkets databas Klimax och innehåller information om de 558 projekt som totalt har beviljats 1,1 miljarder kronor i Klimp-bidrag. Det är viktigt att notera att de angivna utsläppsminskningarna är uppskattade och inte nödvändigtvis kommer att realiseras.