Prognoser
Så här gör Konjunkturinstitutet prognoser
Arbetet med att ta fram en konjunkturprognos börjar med ett internt startmöte. Startmötet ska vara en gemensam utgångspunkt för prognosens olika delar. På mötet går vi igenom frågor som väntas bli viktiga och den nya statistik som kommit in sedan förra prognosen.
Den statistiska basen för våra analyser utgörs till stor del av SCB:s nationalräkenskaper. Vi använder också statistik från Ekonomistyrningsverket (ESV) för de offentliga finanserna och statistik över räntor och växelkurser från Riksbanken. De viktigaste källorna för arbetsmarknadsstatistiken kommer från SCB och Arbetsförmedlingen. Statistik över prisutvecklingen i konsument- och producentledet kommer också från SCB.
Den internationella statistiken hämtas från olika nationella källor, exempelvis motsvarigheten till SCB i andra länder, samt internationella organisationer som OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development), IMF (International Monetary Fund) och EU:s statistikkontor Eurostat.
Ett annat underlag är information som grundar sig på förväntningar. Vår egen Konjunkturbarometer är exempel på sådan information. Konjunkturbarometern ger en snabb bild av svenska företag och hushålls syn på ekonomin, både utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler.
Efter det första gemensamma stormötet fortsätter arbetet med att göra en prognos för de enskilda variablerna som till exempel BNP, efterfråge-, produktion- och inkomstsidan arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner, inflation och offentliga finanser.
Sen presenterar specialisterna på de olika områdena sina prognosförslag. Prognoserna för de olika variablerna ska vara konsistenta, det vill säga hänga ihop, därför består prognosarbetet av ett stort antal större och mindre omräkningar. Mot slutet av arbetet träffas alla specialister igen vid ett avstämningsmöte för att göra en sista kontroll av att prognosens olika delar hänger ihop och för att avsluta beräkningsarbetet.
Parallellt med prognosberäkningarna skriver de områdesansvariga experterna texter om sina respektive områden till rapporten Konjunkturläget. Texterna diskuteras och granskas både vad gäller innehåll och språk. Målet är att så många som möjligt ska kunna ta del av rapporten. Därför arbetar vi mycket med pedagogik och begriplighet.
Efter startmötet inleds själva prognosarbetet. Eftersom Sveriges ekonomi är starkt utrikesberoende gör vi först en prognos för den internationella ekonomin. Vi gör också en preliminär prognos för räntor och växelkurs.
Statistiskt underlag för prognoserna
Den statistiska basen för våra analyser utgörs till stor del av SCB:s nationalräkenskaper. Vi använder också statistik från Ekonomistyrningsverket (ESV) för de offentliga finanserna och statistik över räntor och växelkurser från Riksbanken. De viktigaste källorna för arbetsmarknadsstatistiken kommer från SCB och Arbetsförmedlingen. Statistik över prisutvecklingen i konsument- och producentledet kommer också från SCB.
Den internationella statistiken hämtas från olika nationella källor, exempelvis motsvarigheten till SCB i andra länder, samt internationella organisationer som OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development), IMF (International Monetary Fund) och EU:s statistikkontor Eurostat.
Ett annat underlag är information som grundar sig på förväntningar. Vår egen Konjunkturbarometer är exempel på sådan information. Konjunkturbarometern ger en snabb bild av svenska företag och hushålls syn på ekonomin, både utfall, nuläge och förväntningar för viktiga ekonomiska variabler.
En gemensam bild av svensk ekonomi
Efter det första gemensamma stormötet fortsätter arbetet med att göra en prognos för de enskilda variablerna som till exempel BNP, efterfråge-, produktion- och inkomstsidan arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner, inflation och offentliga finanser.
Sen presenterar specialisterna på de olika områdena sina prognosförslag. Prognoserna för de olika variablerna ska vara konsistenta, det vill säga hänga ihop, därför består prognosarbetet av ett stort antal större och mindre omräkningar. Mot slutet av arbetet träffas alla specialister igen vid ett avstämningsmöte för att göra en sista kontroll av att prognosens olika delar hänger ihop och för att avsluta beräkningsarbetet.
Prognosen publiceras i rapporten Konjunkturläget
Parallellt med prognosberäkningarna skriver de områdesansvariga experterna texter om sina respektive områden till rapporten Konjunkturläget. Texterna diskuteras och granskas både vad gäller innehåll och språk. Målet är att så många som möjligt ska kunna ta del av rapporten. Därför arbetar vi mycket med pedagogik och begriplighet.
Extern statistik
