Lönebildningsrapporten
Lönebildningsrapporten
2011
Möjligt att nå 5 procents arbetslöshet
Det är möjligt att uppnå en arbetslöshet nära de låga nivåerna på 1980-talet. Men en varaktigt lägre arbetslöshet på 5 procent förutsätter att lönerna inte ökar mer än 3,1 procent per år under 2012—2014.
En nyckelfråga för svensk ekonomi är hur länge sysselsättningen kan öka och hur lågt arbetslösheten kan sjunka utan att löner och priser ökar mer än vad som är förenligt med Riksbankens inflationsmål. En varaktig sänkning av arbetslösheten till 5 procent förutsätter att lönerna under treårsperioden 2012—2014 inte ökar mer än i genomsnitt 3,1 procent per år.
Trots en inledningsvis lägre löneökningstakt innebär en arbetslöshet på 5 procent att löntagarna får en högre disponibel inkomst. I och med ökade skatteintäkter och minskade arbetslöshetsrelaterade utgifterna skapas det utrymme för skattesänkningar, ökade transfereringar eller offentlig konsumtion. Om utrymmet kommer hushållen till del kommer de att få mer kvar i plånboken redan under perioden 2012—2014.
Konjunkturinstitutets analys antyder att löneutvecklingen initialt bromsas upp något på grund av jobbskatteavdraget. Lönen efter skatt ökar trots detta, tack vare det lägre skatteuttaget och i procent mest för dem med låga löner.
Konjunkturinstitutet har analyserat lönegapet mellan kvinnliga och manliga chefer. Analysen antyder att en ökad andel kvinnliga chefer gynnar kvinnors relativa löneläge.
Läs mer om studien Chefsbefattning och lönegap mellan män och kvinnor.
När den lägre jämviktsarbetslösheten har uppnåtts kan lönerna öka med 3,7 procent per år 2015-2020. Osäkerheten i dessa beräkningar är stor men det är Konjunkturinstitutets bästa bedömning.
Högre disponibel inkomst med måttligare löneökningar
Trots en inledningsvis lägre löneökningstakt innebär en arbetslöshet på 5 procent att löntagarna får en högre disponibel inkomst. I och med ökade skatteintäkter och minskade arbetslöshetsrelaterade utgifterna skapas det utrymme för skattesänkningar, ökade transfereringar eller offentlig konsumtion. Om utrymmet kommer hushållen till del kommer de att få mer kvar i plånboken redan under perioden 2012—2014.
Jobbskatteavdraget kan initialt ha en uppbromsande effekt på lönerna
Konjunkturinstitutets analys antyder att löneutvecklingen initialt bromsas upp något på grund av jobbskatteavdraget. Lönen efter skatt ökar trots detta, tack vare det lägre skatteuttaget och i procent mest för dem med låga löner.
På lång sikt kommer ett ökat arbetsutbud att motsvaras av en högre efterfrågan i och med att företagen som möter en bättre tillgång på arbetskraft investerar mer. Då skapas potential för högre arbetsproduktivitet och därmed en starkare lönetillväxt längre fram.
Högre andel kvinnliga chefer minskar lönegapet mellan könen
Konjunkturinstitutet har analyserat lönegapet mellan kvinnliga och manliga chefer. Analysen antyder att en ökad andel kvinnliga chefer gynnar kvinnors relativa löneläge.
Läs mer om studien Chefsbefattning och lönegap mellan män och kvinnor.
Publicerad: 18 maj 2011
