Konjunkturläget
Konjunkturläget
December 2010
Sverige växer starkt men inflationen blir låg
Svensk ekonomi växer snabbt och betydligt snabbare än många andra OECD-länder. Inhemsk efterfrågan utvecklas starkare än BNP och är en ovanligt viktig motor i återhämtningen. Att arbetslösheten är hög innebär att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Sysselsättningen kan därför öka utan att arbetsmarknaden överhettas.
Den svenska ekonomin är inne i en uppåtgående spiral där stigande efterfrågan leder till ökad produktion och ökad sysselsättning, vilket i sin tur spär på efterfrågan ytterligare. BNP ökar i år med höga 5,6 procent. Även om tillväxten växlar ner påtagligt framöver blir den fortsatt hög de kommande åren med 3,8 procent 2011 och 2,9 procent 2012.
Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen väntas fortsätta. Totalt är 2,5 procent fler sysselsatta 2012 än 2010, vilket motsvarar ca 110 000 personer. Störst blir uppgången inom byggbranschen och tjänstebranscherna. I industrin och den offentliga sektorn förändras inte antalet sysselsatta nämnvärt 2011 och 2012 jämfört med 2010.
Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras och antalet sysselsatta ökar, faller arbetslösheten tillbaka ganska långsamt och är ännu i slutet av 2012 så pass hög som 7,5 procent. Detta är högre än den arbetslöshet som Konjunkturinstitutet bedömer är förenlig med konjunkturell balans på arbetsmarknaden. En nedväxling i löneökningstakten, starkare produktivitetsutveckling och starkare krona innebär att inflationen mätt med KPIF understiger inflationsmålet 2011–2012. Men för att hindra att resursutnyttjandet och inflationen stiger alltför mycket på längre sikt har Riksbanken börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta att stiga och vara 2,75 procent i slutet av 2012.
I budgetpropositionen för 2011 föreslås ofinansierade åtgärder på ca 13 miljarder kronor. De jämförelsevis starka offentliga finanserna medger enligt Konjunkturinstitutets bedömning att det finns utrymme för ytterligare ofinansierade åtgärder på 25 miljarder kronor. Behovet av efterfrågestimulanser är störst i närtid när resursutnyttjandet i ekonomin är lågt. Det motiverar att utrymmet som finns för ofinansierade åtgärder tas i anspråk 2011 och 2012.
Sysselsättningen ökar med 110 000 personer 2011–2012
Den positiva arbetsmarknadsutvecklingen väntas fortsätta. Totalt är 2,5 procent fler sysselsatta 2012 än 2010, vilket motsvarar ca 110 000 personer. Störst blir uppgången inom byggbranschen och tjänstebranscherna. I industrin och den offentliga sektorn förändras inte antalet sysselsatta nämnvärt 2011 och 2012 jämfört med 2010.
Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras och antalet sysselsatta ökar, faller arbetslösheten tillbaka ganska långsamt och är ännu i slutet av 2012 så pass hög som 7,5 procent. Detta är högre än den arbetslöshet som Konjunkturinstitutet bedömer är förenlig med konjunkturell balans på arbetsmarknaden. En nedväxling i löneökningstakten, starkare produktivitetsutveckling och starkare krona innebär att inflationen mätt med KPIF understiger inflationsmålet 2011–2012. Men för att hindra att resursutnyttjandet och inflationen stiger alltför mycket på längre sikt har Riksbanken börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta att stiga och vara 2,75 procent i slutet av 2012.
Behovet av efterfrågestimulanser är störst i närtid
I budgetpropositionen för 2011 föreslås ofinansierade åtgärder på ca 13 miljarder kronor. De jämförelsevis starka offentliga finanserna medger enligt Konjunkturinstitutets bedömning att det finns utrymme för ytterligare ofinansierade åtgärder på 25 miljarder kronor. Behovet av efterfrågestimulanser är störst i närtid när resursutnyttjandet i ekonomin är lågt. Det motiverar att utrymmet som finns för ofinansierade åtgärder tas i anspråk 2011 och 2012.
| Valda indikatorer | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
|---|---|---|---|---|
| BNP till marknadspris | –5,3 | 5,6 | 3,8 | 2,9 |
| BNP, kalenderkorrigerad | –5,2 | 5,3 | 3,8 | 3,3 |
| Real BNI per capita | –7,5 | 4,2 | 3,0 | 2,1 |
| Bytesbalans (procent av BNP) | 6,8 | 6,2 | 6,3 | 6,0 |
| Antal arbetade timmar (kalenderkorrigerad) | –2,6 | 2,0 | 1,6 | 0,9 |
| Sysselsättning, 16-64 år | –2,3 | 1,1 | 1,6 | 0,8 |
| Arbetslöshet (1), 16-64 år | 8,4 | 8,5 | 7,9 | 7,6 |
| Arbetsmarknadsgap | –3,6 | –2,9 | –2,1 | –1,6 |
| Timlön i näringslivet (enl Konjunkturlönestatistiken) | 3,2 | 2,4 | 2,7 | 3,3 |
| Arbetskostnad i näringslivet (NR) (kalenderkorrigerad) | 2,3 | –0,6 | 4,0 | 3,5 |
| Produktivitet i näringslivet (kalenderkorrigerad) | –4,2 | 3,9 | 2,7 | 2,6 |
| KPI | –0,3 | 1,3 | 2,2 | 2,2 |
| KPIF | 1,9 | 2,1 | 1,6 | 1,6 |
| Reporänta (vid årets slut) | 0,25 | 1,25 | 2,00 | 2,75 |
| Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) | 3,2 | 3,1 | 3,9 | 4,4 |
| Kronindex (KIX) (vid årets slut) | 120,3 | 110,3 | 108,8 | 107,5 |
| Offentligt finansiellt sparande (procent av BNP) | –1,0 | –0,8 | 0,0 | 0,1 |
| Konjunkturjusterat sparande (procent av potentiell BNP) | 2,0 | 1,3 | 1,4 | 1,0 |
Årlig procentuell förändring respektive procent.
(1) Inkl. heltidsstuderande som sökt arbete, i procent av arbetskraften.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet och Konjunkturinstitutet.
Publicerad: 21 december 2010
