2015-10-07

Lönebildningsrapporten 2015

Risker med både för låga och för höga löneökningar

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden är på en hög nivå i Sverige relativt andra länder. Samtidigt är arbetslösheten hög. Arbetsmarknadens parter kan via lönebildningen i normalfallet skynda på en anpassning mot lägre arbetslöshet med stöd från penningpolitiken. Men i nuläget kan penningpolitiken inte bli mycket mer expansiv. Mycket låga löneökningar leder därför inte till lägre arbetslöshet. En anpassning av lägstalönerna kan, liksom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, minska arbetslösheten varaktigt.

Konjunkturen förbättras de kommande åren och inflationen bedöms i genomsnitt (mätt med KPIF) bli 1,9 procent under perioden 2016—2019. De priser som är relevanta för företagens möjlighet att bära högre löner ökar under samma period med i genomsnitt 1,7 procent. Samtidigt är produktivitetsutvecklingen svag i ett historiskt perspektiv och produktiviteten i näringslivet bedöms öka med i genomsnitt 1,5 procent per år 2016—2019. I normalfallet bidrar en återhållsam löneökningstakt till högre sysselsättning. Men Riksbanken har för närvarande begränsad möjlighet att bedriva en än mer expansiv penningpolitik. Det innebär att mycket låga löneökningar inte leder till lägre arbetslöshet.

Sedan Industriavtalets tillkomst 1997 har lönebildningen i Sverige bidragit positivt till den ekonomiska utvecklingen. Samtidigt har lönebildningen befäst en sammanpressad lönestruktur med relativt höga lägstalöner. Det finns också tecken på att lönebildningen inte underlättar för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det höga arbetskraftsdeltagandet i Sverige innebär att det är många som står till arbetsmarknadens förfogande, vilket är positivt. Men på kort sikt innebär vanligtvis en hög tillväxt i arbetskraften att arbetslösheten stiger.

I Sverige har grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden ökat som andel av de arbetslösa. Samtidigt är företagens genomsnittliga rekryteringstid på en hög nivå, vilket är en av många indikatorer som visar att matchningen på arbetsmarknaden försämrats de senaste åren.

Nyckeltal i prognosuppdatering

Procentuell förändring om inget annat anges.

Nyckeltal

 

2013

 

2014

 

2015

 

2016

 

2017

 

2018

 

2019

 

BNP till marknadspris

1,2

2,3

3,2

3,1 

2,5 

 2,0 

1,6 

BNP, kalenderkorrigerad 

1,2

2,5

2,9 

2,9 

2,7 

2,1 

1,6 

BNP i världen 

3,3

3,5

3,3

3,7

3,8

4,0

3,9

Bytesbalans (1) 

5,8 

5,4

6,7 

6,6 

6,2 

5,9 

5,6 

Arbetade timmar (2) 

0,4

1,8

1,2 

1,6

1,7 

1,2 

0,4 

Sysselsättning 

1,0 

1,4 

1,2 

1,4

1,6 

1,1 

0,4

Arbetslöshet (3) 

8,0

7,9 

7,5

7,4 

6,9 

6,6 

6,8 

Arbetsmarknadsgap (4) 

–1,9 

–1,3

–1,3 

–0,8 

–0,1

0,3 

0,1 

BNP-gap (5) 

–2,4

–1,9

–1,4 

–0,6

0,1 

0,4

0,1 

Timlön (6) 

2,5

2,8 

2,5 

3,1

3,2

3,2 

3,3

Arbetskostnad per timme (2) 

2,2

1,7 

2,9

3,8 

3,4

3,2 

3,3 

Produktivitet (2) 

0,9

0,6 

1,7 

1,3 

1,1 

1,0

1,2 

KPI

0,0 

–0,2

0,0 

0,9

2,2 

3,1 

3,0 

KPIF

0,9 

0,5 

0,9 

1,5 

 1,7 

 2,1 

 2,3 

Reporänta (7,8)

0,75 

0,00 

–0,45 

–0,25 

0,75 

1,25 

1,75 

Tioårig statsobligationsränta (7)

2,1 

1,7

0,7 

1,3 

2,2 

3,0 

3,8 

Kronindex (KIX) (9)

103,0 

106,8

112,7 

110,4 

107,6 

104,7 

101,9

Offentligt finansiellt sparande (1)

–1,4 

–1,7

–1,1 

–0,8 

–0,3 

0,2

0,6 

Strukturellt sparande (10)

–0,8 

–1,0 

–0,5 

–0,3

–0,3 

–0,1

0,4

Maastrichtskuld (1)

39,3

44,3

43,7

42,6

 42,0

 41,0

39,8

 

Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:

  1. Procent av BNP
  2. Kalenderkorrigerad
  3. Procent av arbetskraften
  4. Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
  5. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
  6. Enligt konjunkturlönestatistiken
  7. Procent
  8. Vid årets slut
  9. Index 1992-11-18=100
  10. Procent av potentiell BNP

Prognosdata från prognosuppdatering

Konjunkturinstitutet gör prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen, i Sverige och internationellt, och bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Din mejladress:


Välj nyhetsbrev:

PublikationerMiljöekonomiLediga jobb