2014-08-27
Konjunkturläget augusti 2014
Svensk ekonomi står och stampar
Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga. Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande.
Svensk export har gått kräftgång de senaste åren. Företagens svar i Konjunkturbarometern signalerar dock positivare tongångar nu. Även andra indikatorer pekar på att köplusten på våra exportmarknader tar fart under 2015. På hemmaplan fortsätter byggproduktionen att växa snabbt både i år och nästa år.
I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Den förbättrade konjunkturen 2015—2018 gör att sysselsättningen fortsätter att öka med ca 1 procent per år till 2018. Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbetsmarknaden.
De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften, bland annat på grund av att effekterna av tidigare arbetsmarknadsreformer slagit igenom fullt ut. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018.
Låg inflation blir högre nästa år
Svag konjunktur i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Tillsammans med dämpade inflationsutsikter utgjorde detta grunden för Riksbankens beslut i juli att sänka reporäntan från 0,75 procent till 0,25 procent.
Men mycket talar för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. Inflationen (KPIF) stiger från 0,6 procent i år till 1,5 procent nästa år. Detta är dock fortfarande under Riksbankens mål. Eftersom inflationsutsikterna även på längre sikt är låga börjar räntan höjas först mot slutet av 2015.
Stram finanspolitik väntar efter valet
Finanspolitiken har varit expansiv sedan finanskrisen bröt ut 2008, vilket motiverats av den utdragna lågkonjunkturen. Men nästföljande fyra år kommer att präglas av åtstramningar.
Nyckeltal
| 2012
| 2013
| 2014
| 2015
| 2016
| 2017
| 2018
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|
BNP till marknadspris | 0,9 | 1,6 | 1,8 | 3,1 | 3,4 | 2,9 | 2,4 |
BNP, kalenderkorrigerad | 1,3 | 1,6 | 1,9 | 2,9 | 3,1 | 3,1 | 2,5 |
BNP i världen | 3,2 | 3,1 | 3,4 | 3,8 | 4,0 | 4,2 | 4,2 |
Bytesbalans (1) | 6,5 | 6,8 | 6,1 | 5,9 | 5,3 | 5,0 | 4,7 |
Arbetade timmar (2) | 0,7 | 0,4 | 1,4 | 1,3 | 1,3 | 1,4 | 1,1 |
Sysselsättning | 0,7 | 1,0 | 1,2 | 1,2 | 1,1 | 1,2 | 1,0 |
Arbetslöshet (3) | 8,0 | 8,0 | 7,9 | 7,6 | 7,3 | 6,7 | 6,2 |
Arbetsmarknadsgap (4) | –1,5 | –2,0 | –1,6 | –1,4 | –0,9 | –0,2 | 0,3 |
BNP-gap (5) | –1,6 | –2,1 | –2,3 | –1,5 | –0,7 | 0,0 | 0,3 |
Timlön (6) | 3,0 | 2,5 | 3,0 | 2,9 | 3,0 | 3,1 | 3,2 |
Arbetskostnad per timme i näringslivet (2) | 3,5 | 2,0 | 2,7 | 3,1 | 3,1 | 3,2 | 3,3 |
Produktivitet i näringslivet (2) | 1,4 | 1,6 | 0,8 | 1,9 | 2,2 | 2,0 | 1,8 |
KPI | 0,9 | 0,0 | 0,0 | 1,1 | 2,2 | 2,7 | 2,9 |
KPIF | 1,0 | 0,9 | 0,6 | 1,5 | 1,7 | 1,9 | 2,0 |
Reporänta (7,8) | 1,00 | 0,75 | 0,25 | 0,50 | 1,00 | 1,75 | 2,25 |
Tioårig statsobligationsränta (7) | 1,6 | 2,1 | 1,8 | 2,1 | 2,7 | 3,3 | 3,8 |
Kronindex (KIX) (9) | 106,1 | 103,0 | 106,2 | 105,2 | 103,0 | 102,7 | 102,4 |
Offentligt finansiellt sparande (1) | –0,7 | –1,2 | –2,2 | –1,3 | –0,5 | 0,5 | 1,3 |
Konjunkturjusterat sparande (10) | 0,2 | –0,7 | –1,2 | –0,7 | 0,0 | 0,6 | 1,2 |
Maastrichtskuld (1) | 38,3 | 40,5 | 42,3 | 41,3 | 40,4 | 38,8 | 36,7 |
Procentuell förändring om inget annat anges.
Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.
Noter:
- Procent av BNP
- Kalenderkorrigerad
- Procent av arbetskraften
- Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar
- Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiell BNP
- Enligt konjunkturlönestatistiken
- Procent
- Vid årets slut
- Index 1992-11-18=100
- Procent av potentiell BNP
